Tack vinter -30 april

.
Utmaning 120 - 30 april
Skriv ett tacktal till vintern.

Kung vinter vi, vinkar farväl
och tackar för denna tid.
Vaknat upp från vårt ide
och den årstid som gett frid.
Krafter för att nu njuta
av årstider ljuvligare än dig.
Vi vandrar mot färg, ljus och värme
mot prinsessans vårs ständiga galej.
Hon leder oss till drottning sommar
som bjuder på bad och lata dagar.
Prins höst ger oss skörde fest,
primörer som glädjer våra magar.
Kung vinter du släpper nu fram
tre årstider som vi väntat på.
Så tack för att du nu försvinner
vi hoppas det beslutet får bestå.
-

Smitta -28 april

Utmaning 118 - 28 april
Skriv om en god gärning.

Våga se en medmänniska.
Våga le mot en medmänniska.
Våga bekräfta en medmänniska
Våga ge av din tid till en medmänniska.

Våga säga vad du tycker till en medmänniska.

.

Någon såg mig.

Någon log mot mig.

Någon bekräftade mig.

Någon gav av sin tid till mig.

Någon vågade säga vad den tyckte till mig.

.

Jag såg henne.

Jag log mot honom.

Jag bekräftade henne.

Jag gav min tid till honom.

Jag sa vad jag tyckte till henne.

.

En god gärning, är en smittsam sjukdom.

.

Elden -27april

Utmaning 117 - 27 april
Skriv om eld.

Finns det en eld som ännu inte slocknat?
Som brinner även när regnet öser ner.
Som inte slocknar av snö eller blåst.
Som i bland brinner svagt men ofta tar fart med näst intill okontrolerade flammor.
Ibland ökar eldens omfång och drar med sig livet runt sig.
Så helt plötsligt utan förvarning dör allt ut, allt utan en liten gnista som envist håller sig vid liv. Tillsynes är den död och släkt men lägnst in kämpar den, en dag i taget.
Så sakta tar denna gnista fart igen och försöker snart kittla molnen med dess flammor ännu en gång.
Det tar mycket kraft för elden till att binna.
Den matas sällan med den bästa ved, brinner av det den får.
Finns denna eld som alltid brinner? Svagt och ibland starkt. Ja denna eld finns, den har brunnit sen den 9 februari 1970.
.

Alfabetsdikt -23 april

Utmaning 113 - 23 april
Skriv en alfabetsdikt där varje rad börjar på en ny bokstav i alfabetet.



att få


barn


centrumperspektiv


dör ut


egoismen


förgås


gränslöst


härterum


illvrål


joller


kaotisk


lycka


magplask


normal


opposition


pardans


quickstep


respektera


självständighet


till låns


underbarnet


välsignats med


yttersta


zenit


åtnjuta


äktenskaplig


önskedröm
.

Nattens väntan -22 april

.
Utmaning 112 - 22 april
Skriv om att vänta.

Det finns nätter då alla muskler, leder och celler i kroppen skriker "vi vill inte sova" men hjärnan vill inget annat än få den bongstyriga kroppen att slappna av och falla i skön sömn. I natt var en sådan natt då min hjärna inte hade någon kontroll över min kropp, kroppen ville inte lyda.

Som jag brukar göra vid sådana tillfällen är att vakna av ett ryck och vara klarvaken direkt, och det hände någon gång innan två. Jag gjorde några tappra försök till att somna om men naturligt vis funkade det inte. Det fanns inget annat att göra än att gå upp och koka en kopp honungsvatten till min torra onda hals. Jag har förlänge sedan vant mig vid att gå upp är bättre än att ligga och hoppas på sömnen. Ligger jag kvar blir det bara en orolig sömn men går jag upp och tröttar ut mig så brukar det i alla fall bli ett par timmar bra sömn.

När mitt honhungsvatten var klart pallrade jag uppmig bekvämt i soffan med laptopen. Klockan hade nu blivit två så dagens nya skrivpuff utmaning var vad jag tänkte ge mig i kast med. Men den hade inte kommit ut. Jag började kolla tiderna då de andra var inlagda, 01.00 stod det på alla och min klocka var nu 02.05. Ja, ja, lite försenad kan den kanske bli .

Mejlen kan jag kanske fördriva lite tid på, och så kastade jag mig över både min, familjens och jobbets mejl. Inget nytt.
Har Puffen kommit? Nä, inte ännu.
Kanske har det hänt något på mina vänner bloggar? Men inget nytt där heller.
Kanske har Puffen kommit? Nä, inte nu heller.

Hjärnan var förtrött för att skriva men händerna hade inget emot att leka med tangentbordet så jag öppnade ett nytt dokument och började skriva. Det gick snabbt och enkel, allt bara kom och fastnade på skärmen. Vet inte hur det gick till då hjärnan inte var med. Men tiden försvann och så började tröttheten i musklerna lederna och cellerna att komma tillbaka.

Jag avslutade mitt nya projekt för natten och tänkte att jag ändå måste in och titta på Puffen. Även om jag inte orkade skriva den nu så kunde kanske hjärnan i alla fall arbeta lite med den till krafterna kom tillbaka. Men ingen nu utmaning nu heller.

Några härliga timmars sömn senare, så gjorde jag inte som jag brukade, läsa dagens utmaning till frukosten. Nä, Puffen skulle allt få känna på hur det var att vänta. Ville inte utmaningen komma till mig när jag ville så kunde det vara.

Efter middagen kunde jag inte hålla mig längre, jag gick in och läste dagens utmaning. Min reaktion blev: "den jäklar Puffen är synsk eller allvetande, någon måste driva med mig. Dagens utmaning var: "Skriv om att vänta". Och här sitter jag nu och dagens ämne var inte svårt att komma på.
.

Måste gnälla

Det var längesedan en sådan där äcklig förkylning med alla tillbehör som totalt nockar mig sängliggandes drabbade mig sist. Fördelen är att det bör dröja 10 år till nästa, bara jag blir frisk.

Vänner 21 april

Utmaning 111 - 21 april
Skriv Twitter-kort - en hel story på max 140 tecken!

Var morgon går han och katterna till skolbussen. Viola vänder halvvägs men Fresia går den 1 km. långa vägen, väntar tills bussen gått och går sedan sakta hem igen.
(135 tecken)

* Fresia heter Fröken Fresia Fräs men det blev förlångt ;-)*

Vacker hunger 19 april

.
Utmaning 109 - 19 april
Skriv om hunger.


Hunger är vacker
när två förälskade möts i en kyss
när upplösningen närmar sig i en bra bok
när ett barn får en födelsedags present
när den trötte äntligen har somnat
när biet suger näktar ur en blomma
när en kvinna ammar sitt barn
det är tillfredsställelsens hunger
som är vacker att beskåda.
.

Varför? 16 april

.
Utmaning 106 - 16 april
Fortsätt: - Hur många gånger ska jag behöva...


-Hur många gånger ska jag behöva säga det?

Varför ser du det inte i mina ögon?

Varför hör du inte mina ord?

Varför läser du inte mitt kroppsspråk?

Varför känner du det inte i ditt hjärta?

Varför tror du inte när hela min kropp talar?

Hur många gånger ska jag säga att jag älskar dig?

Jag älskar dig.

Jag älskar dig.

Jag älskar dig.

Om jag bara vetat. 15 april

.
Utmaning 105 - 15 april
Skriv om något du önskar att du visste för 10 år sedan.


Min bästa kompis föräldrar var skilda. Mamman hade stuckit med någon karl redan när Anna gick i lågstadiet. Kvar hade hon lämnat sina tvillingdöttrar och sin man. Torsten som han hette hade sedan alltid bara levt för sina två döttrar och gjort allt för dem. Det var ofta som jag blev medbjuden till deras sommarställe men även på semesterresor som till fjällen på vintern. Jag var nog mer med dem än med min egen familj. Hemma var det alltid så många och mina föräldrar hade inte riktigt den tiden för oss alla.

Det var i början på hösten och Anna och Sara skulle åka till Skottland ett år. Torsten hade fått chansen att starta upp ett projekt i Kina och skulle arbeta där i ett halvår. Deras hus var sålt och allt kändes bara förjäkligt. Visst skulle de komma tillbaka och Torsten hade hyrt en liten lägenhet för att de skulle ha någonstans att komma hem till. Självklar var jag med vid flyget för att vinka av dem. Det blev många kramar och tårar och tillslut så var systrarna tvungna att gå.

Torsten föreslog att vi tog en fika innan vi åkte hem och det tyckte jag var ett bar förslag. Det var då, när vi satt där själva mitt emot varandra som jag såg honom. Såg honom som man, inte som pappa till min bästis. Denna omtänksamma, på hittiga och kärleksfulla man. Skrattrynkorna som var så hårt inristade att det knappt gick att ta honom på allvar alla gånger. Det grånade håret som hade behövt en stor dos med mjällschampo. Den slarvigt rakade hakan. Nä, han hade aldrig ägnat en tanke åt sig själv. Men ljuset i hans ögon och hans varma leende fick det att knyta sig någonstans nedanför naveln. Min kinder blossade och jag kunde inte få fram ett ord. Visst såg han även på mig med nya ögon, en glans av åtrå fanns i hans blick. Han sträckte sin hand mot mig över bordet och jag lade min i hans. Så satt vi tysta och bara tittade på varandra. Jag var förstelnad men han smekte sakta min handrygg med sin sträva tumme.

Vi hade sedan gått tillbaka till bilen och kört hem under tystnad. Jag tror ingen av oss visste vad som hänt eller kunde förstå vad det var. Vi hade blivit överrumplade av alla känslor. När han sedan släppte av mig så sa han att han ville kyssa mig men att han trodde att vi borde låta bli och inte bara låta känslorna ta överhand. Jag tyckte att han var äckligt förnuftig men lät det bli som han ville. Även jag förstod vad en enda liten kyss skulle leda till. Torsten skulle resa tio dagar senare så det var väl det bästa.

Dagen innan han reste åkte jag hem till honom. Han drog sin hand genom sitt fortfarande mjälliga hår upprepade gånger att jag förstod att det var något. Hans blick var lika inbjudande som förra gången men nu hade jag tänkt en del på detta och visste vad som var rätt. Så sa han det som han inte borde ha sagt. Han älskade mig. Det hade sakta smugit sig över honom och han visste inte riktigt när han hade förstått att han förälskat sig i sin dotters kompis. Det var först när han sett att jag såg på honom med samma ögon som han vågade släppa fram sina känslor. Inte hade han kunnat drömma om att jag som var så gott som hälften så gammal som han skulle kunna känna så för honom. Det var annars något han hade bestämt att hålla för sig själv alldrig att han ens tänkt tanken att avslöja sig. Han ville nu att jag skulle komma efter till Kina med honom för att vi skulle kunna lära känna varandra som man och kvinna.

Den besvikels som sedan hela hans kropp visade när jag försökte förklara att jag kommit fram till andra slutsattser var något jag inte stod ut med att se. Jag vände bara och gick.

Jag har i alla år efter detta haft svårt för att hålla kontakten med Anna. Vi har träffats några gånger men jag har inte kunnat dela allt med henne som förr, så vi har tappat kontakten. Julkort skickar vi alltid till varandra fortfarande, men inget mer. Några extra rader om hur vi har det har alltid fått plats.

Idag damp årets julkort från Anna ner. Hon hade fått ett barn till. Sara bodde fortfarande kvar i Skottland men skulle nu få sitt första barn så de skulle bosätta sig i Sverige i vår. Detta beslut hade även gjort att Torsten nu hade flytta hem från Kina förgott där han bott till och från de sista 10 åren.

Det jag inte visste för tio år sedan var vad kärlek var. Att jag sen den dagen för drygt 10 årsedan aldrig har kunnat ha ett förhållande längre än ett par månader. Jag har alltid jämfört alla med Torsten och ingen har kunnat mäta sig med honom. Utseende mässigt, så klart. Torsten se ganska alldaglig ut så visst har det funnit snyggare karlar i mitt liv men jag har förstått att det hjälper inte hur snygga de än är. Jag trodde att mina känslor för honom bara var en reaktion på den separation som jag utsattes för. Min andra familj lämnade mig. Men sen dess har jag längtat efter att få känna hans sträva händer vandra över min hud. Få smaka på kyssen jag aldrig fick och ...

Jag tar telefonen och ringer nummerupplysningen. Tackar ja när de frågar om de ska koppla mig direkt Torsten Klasson. Hjärtat slår allt smabbare, lite yr och febrig känner jag mig med och mobilen nästan glider ut handen Tre signaler går fram och så svarar han.
.

Där har jag aldrig varit. 14 april

.
Utmaning 104 - 14 april
Skriv om en plats du aldrig varit på.

Det som oftast finns närmast, vet man minst om. Eller så är det så att man förväntas veta extra mycket om platser där man har sin vardag.

När vi flyttade ner till Österlen så hade vi många resor, länder, världsdelar och paradisöar bakom oss. Nu ville vi stanna upp hitta hem, eller vad det nu var. Vi valde att bosätta oss på ett av Sveriges paradis för turister. Min tanke var att nu skulle jag utforska var bit av Österlen som nu var vårt hem och det har jag verkligen varit duktig på.

Vad är det då gäster och turister på Österlen förväntarsig och vet om platsen. Konst, loppis och caféer i vart hörn. En otroligt lång och vacker strand. Mycket sol. Pittoreska fiskebyar där man köper färskrökt fisk. Kivik med alla äppelodlingar. Underbara naturreservat. Öppna fällt och pilkantade vägar. Alestenar och Glimmingehus som man bara måste besöka.

Vad var det jag skrev? Glimmingehus! Där har jag åktförbi många gånger. Ligger bara ca 1 mil från oss men jag har aldrig varit inne där. Det ska vara nordens bäst bevarade medeltidsborg. Redan 1499 startade bygget av detta gigantiska stenhus. Jag tror nästan alla som hälsat på oss varit där samt min man och mina barn har varit där. Men ännu har jag inte satt min fot innanför dessa gamla sten väggar.

Måste erkännas att suget inte är allt förstort nu längre. Huset ser faktiskt inte så spektakulärt ut men estetiskt kanske man kan säga. Men vad jag hört ska det vara desto intressantare på insidan särskilt om man tar sig tid att gå en guidad tur så får man tydligen ut mycket av besöket. Kommer man dit mitt i Österlens bastuhetta så behövs en varm tröja vid besöket, annars blir kontrasterna förstora har det sagts till mig.

Så kanske är det värt ett besök på Glimmingehus i år. Fast i ärlighetens namn så är det i så fall bara för att "jag ska ha varit där", jag har mina andra mindre turistfyllda paradisställen här på Österlen.
.

Mitt ansikte 13 april.

.
Utmaning 103 - 13 april
Se dig själv i spegeln en stund. Skriv sedan ett självporträtt.

Morgon, nä inte helt. Jag har varit ute och rastat hunden och släppt ut hönsen och gett dem sin dagliga skopa mat. Men morgon är det ända tills resten av familjen vaknar.

Datorn är på och jag har hunnit svar på några mejl. Ljuset i köket är allt för bra för att få skärpa på skärmen. Bakom texten ser jag min egen spegelbild. Vid första anblicken så blir reaktionen "Åh, herregud, är det verkligen jag?" Det är en trött kvinna med hår åt alla håll, påsar underögonen och mungiporna hängande nedåt. Hon ser inte ut som den som jag känner mig som.

Men så bestämmerjag mig för att studera detta ansikte med ögon som faktisk är väldigt nöjd med allt denna spegelbild har varit med om och vad den har klarat av.

Nå ja, håret står åt alla men jag vet att fem minuters jobb med det räcker för att kunna hälsa på kronprinsessan om så skulle behövas.

Ansiktsformen är rätt rund, något eggformad i både pannan och hakan och om jag sträcker på halsen så blir dubbelhakarn blir mindre synlig. Kinderna är stora runda och kindknotorna sitter högt. Äppekinder är väl ett ord man använder på barn men jag har också äppelkinder.

Mina ögonbryn måste jag noppra igen, de börjar buska tillsig. Kanske hade det inte gjort nått om de inte vore för att de är svarta. Så mot min ljusa hy som inte har något av den vackra sydländska lystern så är det stora kontraster.

Ögonen är jag rätt nöjd med. Okej, hade varit roligare om de var vackert bruna eller klart blå men grön milerade, ganska originellt det också om inte lika vackert förstås Jag har skrattat mycket och det syns. Massa underbara skrattrynkor syns nu runt ögonen på min mogna hy och skrattar jag riktigt ordentligt så far äppelkinderna nästan upp och krockar med ögonbrynen. Jag skymtar mörka ringar under ögonen men i dag finns mycket bra consiler mot sådant. Min stolthet är att ögonfransarna är märkbart långa, det är i alla fall en kommentar jag ofta fått.

Näsan. Jag försöker här i skärmen att studera den. Den säger mig inget, den har alltid suttit där och den är varken förstor förbred för lång eller något annat. En helt normal näsa men lite fräknar har den fått, är det kanske från helgens fina väder?

Så kommer vi ner till munnen. Den är liten och nätt men otroligt fint formad om jag får säga det själv. Väl markerad amorbåge och lite välvd och putig underläpp. Färgen är svagt rosa och biter jag lite i den så rinner blodet till och färgen blir ännu lite intensivare, bra trick förresten. Inga direkta rynkor runt munnen ännu men hårväxten är inte kvinlig om man säger så. Även i dag har visst några små mörka stixiga hår letat sig fram på hakan, det gäller att gå över med pinsetten var dag.

Så med den snälla kärleksblicken riktad mot mig mitt ansikte så finns inte så mycket att klaga på. Viknedgång hade inte skadat förstås men att åldern kommer gör mig ingen ting. Det jag däremot alltid lidit lite av är att när jag är avslappnad så hänger mungiporna nedåt. Många gånger har jag fått frågan om jag är sur fast jag inte är det. En annan sak är att mina ögons nyfikenhet leker sitt eget liv och för ofta upplevs som flörtiga då jag minst anar det. Så sur mun flörtiga ögon, kan ni få en bild av det?

Nä, nu ska jag stänga ner här, fixa håret, lägga på lite maskara, bruntonad färg på kinderna och dagens leende så är jag redo att möta dagen.
.

Glad påsk på er alla önskar Tjotten !

-
Nu blir det ett uppehåll från skrivpuff för mig under påsken.

Vandringen 8 april

Utmaning 98 - 8 april
Skriv om att hoppa av.

Tolv tabletter om dagen var han nu uppe i. De skull intas på tre olika tider och alla i samband med mat. Detta gjorde att dagarna måste planeras. Det livet vara han inte van vid.

Han hade varit en livfull kille, tagit dagen som den kom. Oftast kom dagen med många nya idéer och äventyr. Hans två barn tyckte pappa var den stora hjälten. Lekfull, när som helst kunde han packa ryggsäckarna och så drog dom iväg på spännande upptåg. Inget planerat bara som det kom.

Nu var det inte så längre. Krafterna och humöret var inte heller som tidigare. Barnen hade börjat inse att pappa inte var den där roliga alltid som han varit. Hans liv hade tagits ifrån honom. Ja, han var deprimerad av allt som hänt och av så som hans liv och hans personlighet hade förändrats. Tabletterna hjälpte men hade också många biverkningar som han var tvungen att leva med.

Var det värt sig? Han kände sig som en orm som ömsat skin eller kanske ännu värre en orm som bytt skin med någon annan. I spegeln fanns den han kände så väl igen. Blicken var visserligen inte den samma men inuti denna kropp fanns någon annan. Han var orolig över att lära känna denna nya person han var. Inte bara orolig utan även rädd för att acceptera denna nya personlighet.

Han hade tagit sitt beslut. Lite av hans gamla äventyrliga jag hade smugit sig in. Han packade ryggsäcken. Tog bilen och körde ut till kusten som han älskade. Han skulle vandra, vandra ut efter havet. Göra mat på sitt tariangakök och sova underhimmelen och njuta av livet.

Så tog han bilnyckeln och lade i plastpåsen med alla mediciner han hade. Stoppade i några stora stenar och så gick han lägst ut på piren och slängde i påsen. Den sjönk. En liten stund bubblade luft upp men snart var allt stilla igen.

Lugnet spred sig. Lite av hans gamla jag som han saknat kände han ändå fanns där. Nu var det gjort. Han hade hoppat av sin tablettkarusell, nu skulle han ta sin kanske sista vandring men det var inget han viste. Ryggsäcken satte han på sig och så började han gå.


.

Möte 7 april

Utmaning 97 - 7 april
Här kommer en övning från författarcoachen Johanna Wistrand:Klicka slumpmässigt på en av webkamerorna. Föreställ dig att en man och en kvinna möts på platsen du ser framför dig, som webkameran visar. Hon är glad och han är arg. Känner de varandra? Har de stämt möte? Känner de inte varandra och möts slumpmässigt? Vad händer mellan dem? Du får högst en halv minut på dig att bestämma dig för detta. Skriv sedan ner en scen, gärna med dialog!Skriv i exakt sju minuter.http://www.webbkameror.se/webbkameror/index.php

* Jag tog Alingsås 7.50. Då jag är dyslektiker så gav jag mig tiden att gå igenom med rättstavingsprogrammet innan jag lade ut texten. Annars är det bara snabb rinnande text. inga förändringar. Detta var en kul övning*

Hon är på väg över torget. Klockan är 7.50 och hon ska möta en en gammal väninna vid tåget. Han kommer gående från andra hållet över torget. Raska steg, så raska att det är på gränsen till att springa. Han ska med bussen och sedan hem och sova efter en lång natt på jobbet. Hon svänger sin röda väska och tänker på sist de sågs. Det var då hon blivit presenterad för Per.
"Aj, se dig för kärring" Båda stannar upp och hon svara:
"Hoppsan, jag såg dig inte"
"Nä, tydligen inte. Din förbannade väska träffade mig nästan i ansiktet"
"Jag ser det, du blev lite röd på halsen"
"Ja, där ser du, de var en djävla smäll du gav mig" Han tittar på klockan och fortsätter:
"Djävlar, förbannade skit, nu har jag missat bussen"
"Det går väl fler, så farligt var det väl inte. Du borde nog försöka arbeta på ditt humör, negativa människor lever 7,4 år kortare än positiva människor" Nu spändes var muskel i hans kropp, knogarna vitnade och ögonen blev svarta.
"Du kommer inte leva länge din djävla häxa, du brinner snart på ett förbannat påskbål" Hon tittar lite förvånat på honom så svarar hon:
"Ha en bra dag och puss på dig också" så går hon vidare med väskan fortfarande svängande.

Kroppar och mode 5 april

Utmaning 95 - 5 april
Skriv om något förbryllande!

Hur kan alla människor vara så förtjusta i att duscha? Gud vad jag fryser barfota på det kalla kakelgolvet. Det tar en liten stund innan vattnet blir varmt på morgonen. Som alltid är det några kalla droppar som hamnar på mig trotts att jag försöker undvika dem. Jag backar huttrande bakåt och in i den kalla kakelväggen istället. Samma visa varje gång, att jag inte lär mig. Så fort vattnet uppnår den rätta varma temperaturen så blir det istället bli för varmt. Nä, det är verkligen inte lätt att kämpa med värmen och kylan på vattnet samtidigt som jag ska jag hinna tvätta mig också.

Tyngd lagen är en annan negativ effekt tillsammans med duschning. Alla valkar är vackert utsläppta från de trånga byxorna och bysten fladdrar fritt. Visst har jag en byst med respekt, i alla fall med en mycket ordentligt stor och osexig bh. Utan bh når de nästan ner till midja. Bröst och bröst förresten, överskottshud som jag med van och skicklig hand knökar ner i bh:n.

När jag sedan står och noga tvålar in mig blir jag illa medveten om alla dessa veck, skarvar, häng, valkar och nya fettdepåer som uppenbarar sig för mig. Är jag dessutom inne på tredagarsstubben så är det inte så angenämt att tvåla in de annars relativt släta delarna av kroppen heller. Som tur är så bryr sig inte gubben eller så har han bara vett att inte kommentera det.

Vad jag förstått genom alla dessa skvallertidningar så är det tydligen inte bara tabu att vara hårig på benen och under armarna för tjejer. Nej, man tydligen vara hel rakad och det gäller killar också. Det är ett stort allmänt äckel för kroppshår, förutom på huvudet. Måste erkännas att jag tycker det ser babyaktigt ut med släta bringor på karlar. Inte alls manligt i mitt tycke. Jag föredrar ett lite lagom lurvigt bröst att snurra in fingrarna i. Tanken på en rakad pung är inte heller speciellt lockande eller ännu värre en pung med tredagars stubb.

Tiden 3 april

Utmaning 93 - 3 april
Skriv om något som går alldeles för fort.



Med ett urvrål startar allt

tiden går, tiden går

ögonkontakt, hud mot hud
ett livnärande bröst och trygghet

tiden går, tiden går

krypa, sitta, stå och gå
jag kan själv, trotts, men älskad

tiden går, tiden går

kastar mig ut i livet

släppa taget, våga, testa allt

tiden går, tiden går

jag, kompisar, föräldrar

skola, press från första stund

tiden går, tiden går

frigörelse, vem är jag

bh, mens, smink, kyssar pirrar

tiden går, tiden går

betyg, vad vill jag bli

förförelse, sex, fylla och svek

.

tiden går, tiden går

jobb, är jag vuxen nu

bor själv, pengar och eget ansvar

tiden går tiden går

.

ögon som jag vill följa

förälskelse, kärlek, du och jag

.

tiden går, tiden går

.

ringar, vi blir ett

hud mot hud, smekmånad

.

tiden går, tiden går

.

arbete, vardag

radhus, hund och magen växer

.

tiden går, tiden går

.

barn, barn, barn

är det bara städa, handla, tvätta

.

tiden går, tiden går

.

barnen flyttar

byta hund, bil, man kanske liv

.

tiden går, tiden går

.

jag, här där borta

lycklig, missnöjd, blev det så här

.

tiden gick, tiden gick

.

med en sista suck stannar allt

En kort väg 2 april

Utmaning 92 - 2 april
Skriv om uppmärksamhet!
.

Hon kunde ha satt på sig trädgårdstofflorna, öppnat ytterdörren och gått gången fram till postlådan. Men detta gjorde hon inte.

Hon satte trädgårdstofflorna på sig och konstaterade att de borde spolas av snart. Öppnade ytterdörren och kände fortfarande lite av fukten från morgonens dimma. Dofterna var rena som om naturen var nytvättad och himmelen klar. Sådana här mornar var färgerna som allra vackrast.
Musblad hade börjat visa sig på björken som stod halvvägs till postlådan och hängde ut över gången. Gruset på gången knastrade skönt under fötterna. Hon log av tanken på att de kunde valt plattor istället Men detta meditativa ljud en tidig morgon, var något som hon nu inte ville vara utan. Grusgången var inte lång men hon var så uppslukad av morgonens och vårens skönhet att hon tog god tid på sig.
Det var så färgglatt med lökväxterna som växte vilt i gräsmattan utefter gången. De tidigaste sorterna var redan utblommade men krokus i alla färger och skilla fanns det gott om. Många påskliljor stod nu i knopp och var beredda att slå ut sin gula prakt. Alldeles lagom till påsk skulle det lysa i gult överallt.
Postlådan var sliten, hon hade inte tänkt på det förrut. Han, hennes man hade rätt i att den borde måslas om i sommar men även gropen framför som uppkommit av postbilens hjul måste göras något åt. Något grovt grus kunde funka tänkte hon. Men inte nu, inte i dag.

1 april

.

Utmaning 91 - 1 april
Skriv om ett aprilskämt du någon gång gått på!

Barn är ofta lätta att lura och själv blir jag alltid lurad hela 1 april, hela dagen. Erkännas ska väl att jag låter mig luras så att barnen ska ha kul. Med tex: titta mamma en fluga i kaffet eller en mus under soffan. Och innan jag ens har hunnit böja mig ner så hör jag: April, april din dumma sill jag kan lura dig vart jag vill. Det är härligt att se hur glada de blir när de kan lura sin mamma.

Så klart så måste jag ge igen. Barnen och jag var alla i samma rum. Jag ställde mig vid fönstret och tittade ut över ängarna. Så tillslut kom frågan.
"Vad tittar du på mamma?"
"Det är ett så fint rådjur här utanför, kom ska ni få se." Jag flyttar mig så barnen ska se bättre och så jag ska se dem ordentligt när jag lägger in stöten, april, april...
"Men mamma, det är ju en älg"

Det var jag som blev lurad denna gången för det var verkligen en älg utanför.
.