.
Så har jag suttit och filat på en novell. Skrivit om och skrivit om och skrivit om. Tänkte faktiskt skicka in den till en tävling. Nöjd? Oh, ja, mycket nöjd, fick verkligen till det. Oväntat, lite överraskande, kärlek och ett slut som ställer frågor.
Så jag lämnade mitt skötebarn i händerna på min man. Jag är dyslektiker och behöver få det rättat men också höra hans åsikt. Det känns viktigt att ha delat med mig av mina texter och få synpunkter på dem innan jag släpper dem vind för våg.
Min man läste och rättade. När han läst klart hade han ett stort leende på läpparna, men slutet var inte kul, så, vad tänkte han. "Vad tyckte du" frågade jag förväntansfullt. Han tittade på mig och skrattet hängde i mungipan, "Det var det sämsta du någonsin har skrivit". Hoppsan, det var inte vad jag förväntade mig. Tror ni jag blev arg och sur eller? Nä, jag var så glade för hans uppriktighet, jag vet nu att jag kan lita på vad han tycker och inte att han bara säger "Bra" för att jag vill höra det. Han förklarade lite hur han tänkte och jag kan förstå endel av det. Men så klart, jag var otroligt nöjd med min text och det blev ett svidande magplask. Sorligt, javisst. Jag tryckte jag bort novellen, med bara ett litet finger mot tangenten, klick. Borta..
Nu ska jag börja på en ny, och Gud så skönt att veta att jag får uppriktigt ärlig kritik på det jag skriver. Tack!
.
söndag 14 juni 2009
fredag 12 juni 2009
Ringmärkt!
Idag firar jag och min man 16 årig bröllopsdag!
Min man grattade mig i morse och det var evighetersedan han kom ihåg denna dag sist så det värmde. Jag brukar också glömma bröllopsdagen men min mamma ringer alltid och påminner oss och gratulerar förstås. Ska erkännas att jag faktiskt hade glömt det om inte mannen sagt något och inte mamma ringt.
Men nu ska det firas. Marängbottnarna till mockatårtan står i ugnen.
.
Min man grattade mig i morse och det var evighetersedan han kom ihåg denna dag sist så det värmde. Jag brukar också glömma bröllopsdagen men min mamma ringer alltid och påminner oss och gratulerar förstås. Ska erkännas att jag faktiskt hade glömt det om inte mannen sagt något och inte mamma ringt.
Men nu ska det firas. Marängbottnarna till mockatårtan står i ugnen.
.
onsdag 10 juni 2009
tisdag 9 juni 2009
Puffutmaning 160
De två D-orden som finns med är disciplin och drilla (drillas)
Praktiska tankar kring författarskapet.
Eller.
Hur man uppfostrar den exemplariska familjen till en blivande författare.
Jag ska bli författare. Ja det är i alla fall min dröm och jag trodde jag var på god väg. Men det gick snabbt upp för mig att det inte räcker med att ha många fina idéer, god fantasi och ett sug att skriva. Förutom talang för skrivandets konst naturligt vis. Man måste få ändan på stolen och det är inte det enklaste. Disciplin och rutin, viskas i mitt öra hela tiden. Hur svårt ska det vara om man verkligen vill?
Jag är med barn, man och hund. Det blir många måsten varje dag och lika många oförberedda händelser som dyker upp och stjäl min tid. Hur jag än planerar in min ända på den där stolen vid laptopen så raseras det.
Nu ska det bli ändring. Jag har bestämt mig. Jag ska uppfostra min familj till den exemplariska familjen för en blivande författare. Det är barnen, mannen och hunden som behöver rutin och disciplin.
Barnen bör kunna laga mat, inte för att de själva kommer att behöva det då jag slutat serva dem, utan för att de ska kunna servera mig när hungern sätter in. Lika självklart som att de måste kunna ge mig kaffe och choklad så jag slipper släppa fingrarna mer än nödvändigt från tangent bordet när jag som bäst är inne i en kreativ skrivbubbla. Denna kreativitet kan inträffa när som helst under dygnets timmar och då får jag inte bli störd, bara uppassad.
Som blivande författare måste jag också få sova ostört. Det är snarare en regel än ett undantag att råka få inspiration just när det är läggdags. Första förändringen i hemmet är att införskaffa väckarklockor till alla så jag slipper upp först på morgonen, behöver jag sova så ska jag kunna göra det.
När jag väl vaknar så är kaffet det viktigaste. Inte är det för mycket begärt av mannen i huset att han kokar kaffe till mig med på morgonen och häller det på termosen när han ändå kokar sitt. Men ska han ändå göra smörgåsar till sig själv så kan han säkert göra några till mig också och ställa i kylen.
Hund är ett problem. Den ska ha mat, kissas och rastas. Ska jag få sova ostört så måste det lösas. Att ge honom mat och vatten kan någon av barnen göra och så installerar vi en hundlucka i dörren, för det måste nog vara lättare än att lära honom gå på låda. Motion är ett måste, annars väcker han mig ändå för att leka. Men inte blir det mer jobb för mannen om han tar och rastar hunden när han ändå åker hemifrån. Kör han bara sakta så kan han ta hunden i koppel genom bilfönstret. Bor man på landet som vi så räcker det med 1½ km, sedan släpper han honom så springer han själv hem och in i luckan.
Barnen ska drillas till att klara sig själva på morgonen. Frukost är inga problem det fixar de men att passa tiden till skolbussen och inte bråka med sina syskon kan vara värre att få dem till. Mobiler med många inprogrameringsbara alarm med olika ljud för olika saker som de ska göra under morgonen och förresten under hela dagen är en bra lösning. Så när frukosten ska vara avslutad 7.20 så ringer ”Love me tender” i mobilerna så de inte glömmer tandborstningen osv. Att minska risken för högljudda bråk barnen mellan tror jag att jag kan lösa genom ett ”skvaller system”. När två barn bråkar så hotar den tredje med att skvallra för mamma. Fortsätter de ändå så blir hotelsen verklighet och belönas i efterhand med en klubba. Nä, det är ingen risk att det går ut över deras tänder, inga barn vill se sitt syskon slicka på klubba framför näsan på dem.
När jag sedan vaknat och ätit frukost så är det bara att sätta sig och börja skriva, gå in i mig själv och stänga ute världen. Men vad händer, svärmor ringer och vill diskutera sina hemorrojder eller om hon kan äta två ägg i dag också utan att riskera högt kolesterolvärde. Nä det får bara inte ske. Telefonen måste vara vidarekopplad till mannen.
Kanske ändå det bara finns en bara lösning för att kunna ägna sig hängivet åt att få den där boken skriven och bli författare. Delad vårdnad av barn och hund. Skiljas, nä. Inte på riktigt men att bara bo med barnen, mannen och hunden varannan vecka låter inte så dumt. Det skulle lösa många problem.
Tillslut kan jag summera allt vad en blivande författare bör ha i en egenskap för att kunna förverkliga sin dröm, egoism.
.
Praktiska tankar kring författarskapet.
Eller.
Hur man uppfostrar den exemplariska familjen till en blivande författare.
Jag ska bli författare. Ja det är i alla fall min dröm och jag trodde jag var på god väg. Men det gick snabbt upp för mig att det inte räcker med att ha många fina idéer, god fantasi och ett sug att skriva. Förutom talang för skrivandets konst naturligt vis. Man måste få ändan på stolen och det är inte det enklaste. Disciplin och rutin, viskas i mitt öra hela tiden. Hur svårt ska det vara om man verkligen vill?
Jag är med barn, man och hund. Det blir många måsten varje dag och lika många oförberedda händelser som dyker upp och stjäl min tid. Hur jag än planerar in min ända på den där stolen vid laptopen så raseras det.
Nu ska det bli ändring. Jag har bestämt mig. Jag ska uppfostra min familj till den exemplariska familjen för en blivande författare. Det är barnen, mannen och hunden som behöver rutin och disciplin.
Barnen bör kunna laga mat, inte för att de själva kommer att behöva det då jag slutat serva dem, utan för att de ska kunna servera mig när hungern sätter in. Lika självklart som att de måste kunna ge mig kaffe och choklad så jag slipper släppa fingrarna mer än nödvändigt från tangent bordet när jag som bäst är inne i en kreativ skrivbubbla. Denna kreativitet kan inträffa när som helst under dygnets timmar och då får jag inte bli störd, bara uppassad.
Som blivande författare måste jag också få sova ostört. Det är snarare en regel än ett undantag att råka få inspiration just när det är läggdags. Första förändringen i hemmet är att införskaffa väckarklockor till alla så jag slipper upp först på morgonen, behöver jag sova så ska jag kunna göra det.
När jag väl vaknar så är kaffet det viktigaste. Inte är det för mycket begärt av mannen i huset att han kokar kaffe till mig med på morgonen och häller det på termosen när han ändå kokar sitt. Men ska han ändå göra smörgåsar till sig själv så kan han säkert göra några till mig också och ställa i kylen.
Hund är ett problem. Den ska ha mat, kissas och rastas. Ska jag få sova ostört så måste det lösas. Att ge honom mat och vatten kan någon av barnen göra och så installerar vi en hundlucka i dörren, för det måste nog vara lättare än att lära honom gå på låda. Motion är ett måste, annars väcker han mig ändå för att leka. Men inte blir det mer jobb för mannen om han tar och rastar hunden när han ändå åker hemifrån. Kör han bara sakta så kan han ta hunden i koppel genom bilfönstret. Bor man på landet som vi så räcker det med 1½ km, sedan släpper han honom så springer han själv hem och in i luckan.
Barnen ska drillas till att klara sig själva på morgonen. Frukost är inga problem det fixar de men att passa tiden till skolbussen och inte bråka med sina syskon kan vara värre att få dem till. Mobiler med många inprogrameringsbara alarm med olika ljud för olika saker som de ska göra under morgonen och förresten under hela dagen är en bra lösning. Så när frukosten ska vara avslutad 7.20 så ringer ”Love me tender” i mobilerna så de inte glömmer tandborstningen osv. Att minska risken för högljudda bråk barnen mellan tror jag att jag kan lösa genom ett ”skvaller system”. När två barn bråkar så hotar den tredje med att skvallra för mamma. Fortsätter de ändå så blir hotelsen verklighet och belönas i efterhand med en klubba. Nä, det är ingen risk att det går ut över deras tänder, inga barn vill se sitt syskon slicka på klubba framför näsan på dem.
När jag sedan vaknat och ätit frukost så är det bara att sätta sig och börja skriva, gå in i mig själv och stänga ute världen. Men vad händer, svärmor ringer och vill diskutera sina hemorrojder eller om hon kan äta två ägg i dag också utan att riskera högt kolesterolvärde. Nä det får bara inte ske. Telefonen måste vara vidarekopplad till mannen.
Kanske ändå det bara finns en bara lösning för att kunna ägna sig hängivet åt att få den där boken skriven och bli författare. Delad vårdnad av barn och hund. Skiljas, nä. Inte på riktigt men att bara bo med barnen, mannen och hunden varannan vecka låter inte så dumt. Det skulle lösa många problem.
Tillslut kan jag summera allt vad en blivande författare bör ha i en egenskap för att kunna förverkliga sin dröm, egoism.
.
söndag 7 juni 2009
Sommar = läsa och skriva
.
Åh, vad jag redan har hunnit med, jag är faktiskt ganska nöjd med mig själv. Jag har skrivit och jobbat undan lite i min redigerar hög. Tänk vad det går på några dagar bara man tar sig i kragen och satsar allt på ett kort.
Jag har även hunnit läsa ut "Potensgivarna" av Karin Brunk Holmqvist som legat halv läst länge. Jag fick börja om från början. Men även för en som läser med snigelfart så gick det fort, den var mycket lättläst. Lagom underhållande och så utspelar den sig i vår grannby.
Men sommaren ska också innehålla läsning. Jag ska försöka beta av högen som ligger. Men den bok jag nu helst skulle vilja börja med hittar jag inte (kan finnas hos min syster tillsammans med koftan jag också saknar). Det är "Den vidunderliga kärlekens historia"av Carl -Johan Vallgren som ligger överst på listan att vilja läsa. Hoppas jag hittar den. Men jag får väl kasta mig över "Madame de Pompadour" av Herman Lindqvist istället. "Marly och jag" av John Grogan vill jag sedan ta så det blir lite skratt hoppas jag och sedan får det nog bli Paul Austers "New York triogin som jag vill läsa men som jag inte tror jag gillar men det får vi se efteråt ."Reservkraft" av Tomas Sjödin ligger också på väntar listan.
Råkade köpa lite böcker på loppis men den bästa av dem verka vara den dom slängde med på köpet. "Undeströmmar av" Joanne Harris. Men hur jag kunnat slänga ner tre böcker av Kajsa Ingermarsson är en gåta, verkar inte vara något för mig och så blev det en Camilla Läckberg som jag inte läst. Men där vet jag vad jag har att vänta. Bra sammansatt mordgåta (förhoppningsfullt inte för förutsägbar) Mysigt att se hur det går för Erica och Patrik. Men så hoppas jag ändå få slippa allt för många retfulla klyschor som det kan "dugga tätt om" ;-) i hennes böcker. Men lättsam trevlig läsning på stranden när barnen badar kommer det bli.
Åh, vad jag redan har hunnit med, jag är faktiskt ganska nöjd med mig själv. Jag har skrivit och jobbat undan lite i min redigerar hög. Tänk vad det går på några dagar bara man tar sig i kragen och satsar allt på ett kort.
Jag har även hunnit läsa ut "Potensgivarna" av Karin Brunk Holmqvist som legat halv läst länge. Jag fick börja om från början. Men även för en som läser med snigelfart så gick det fort, den var mycket lättläst. Lagom underhållande och så utspelar den sig i vår grannby.
Men sommaren ska också innehålla läsning. Jag ska försöka beta av högen som ligger. Men den bok jag nu helst skulle vilja börja med hittar jag inte (kan finnas hos min syster tillsammans med koftan jag också saknar). Det är "Den vidunderliga kärlekens historia"av Carl -Johan Vallgren som ligger överst på listan att vilja läsa. Hoppas jag hittar den. Men jag får väl kasta mig över "Madame de Pompadour" av Herman Lindqvist istället. "Marly och jag" av John Grogan vill jag sedan ta så det blir lite skratt hoppas jag och sedan får det nog bli Paul Austers "New York triogin som jag vill läsa men som jag inte tror jag gillar men det får vi se efteråt ."Reservkraft" av Tomas Sjödin ligger också på väntar listan.
Råkade köpa lite böcker på loppis men den bästa av dem verka vara den dom slängde med på köpet. "Undeströmmar av" Joanne Harris. Men hur jag kunnat slänga ner tre böcker av Kajsa Ingermarsson är en gåta, verkar inte vara något för mig och så blev det en Camilla Läckberg som jag inte läst. Men där vet jag vad jag har att vänta. Bra sammansatt mordgåta (förhoppningsfullt inte för förutsägbar) Mysigt att se hur det går för Erica och Patrik. Men så hoppas jag ändå få slippa allt för många retfulla klyschor som det kan "dugga tätt om" ;-) i hennes böcker. Men lättsam trevlig läsning på stranden när barnen badar kommer det bli.
torsdag 4 juni 2009
Engagemang och paus.
.
Jag vill nu engagera mig mer i mig själv och det jag vill göra. Visst är det så att jag har mycket annat runt om kring mig som jag också vill eller till och med måste göra. Trotts allt så betyder familjen och vännerna allt i mitt liv men jag kan inte stå still. Jag måste alltid rulla vidare, backe upp backe ner, och nu är det upp som gäller.
Jag vill skriva, jag har så mycket att skriva om. En bok på G och tusen andra ideer. För att kunna engagera mig mer i detta så känner jag att jag måste ta en paus från skrivpuffen. Den och alla ni som puffar har gett mig mycket under våren. Jag har fått sparkar i häcken som varit välbehövda, jag har läst texter som fått min snäva värd att vidgas och jag har vågat skriva ord jag knappt fört över mina läppar. Dikt som jag aldrig tidigare skrivit vågade jag mig på att testa tack vare puffen. Jag har mött människor som jag nog inte annars kommit i kontakt med IRL men även mött en ny underbar vän som nu tillhör mitt IRL.
Jag kommer tillbaka, för jag kommer behöver puffen och er, men just nu ska jag lägga krutet på mina andra skrivprojekt ett tag. Jag kommer lägga upp lite texter här ändå eller bara skriva av mig om vad som händer. Vet inte hur lång min paus blir men kanske blir det ett sommarlov från puffandet. Men jag hoppas ni är kvar när vi ses igen.
Ha en riktigt skön skrivsommar alla!
Kram Tjotten
.
Jag vill nu engagera mig mer i mig själv och det jag vill göra. Visst är det så att jag har mycket annat runt om kring mig som jag också vill eller till och med måste göra. Trotts allt så betyder familjen och vännerna allt i mitt liv men jag kan inte stå still. Jag måste alltid rulla vidare, backe upp backe ner, och nu är det upp som gäller.
Jag vill skriva, jag har så mycket att skriva om. En bok på G och tusen andra ideer. För att kunna engagera mig mer i detta så känner jag att jag måste ta en paus från skrivpuffen. Den och alla ni som puffar har gett mig mycket under våren. Jag har fått sparkar i häcken som varit välbehövda, jag har läst texter som fått min snäva värd att vidgas och jag har vågat skriva ord jag knappt fört över mina läppar. Dikt som jag aldrig tidigare skrivit vågade jag mig på att testa tack vare puffen. Jag har mött människor som jag nog inte annars kommit i kontakt med IRL men även mött en ny underbar vän som nu tillhör mitt IRL.
Jag kommer tillbaka, för jag kommer behöver puffen och er, men just nu ska jag lägga krutet på mina andra skrivprojekt ett tag. Jag kommer lägga upp lite texter här ändå eller bara skriva av mig om vad som händer. Vet inte hur lång min paus blir men kanske blir det ett sommarlov från puffandet. Men jag hoppas ni är kvar när vi ses igen.
Ha en riktigt skön skrivsommar alla!
Kram Tjotten
.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)