Om jag bara vetat. 15 april

.
Utmaning 105 - 15 april
Skriv om något du önskar att du visste för 10 år sedan.


Min bästa kompis föräldrar var skilda. Mamman hade stuckit med någon karl redan när Anna gick i lågstadiet. Kvar hade hon lämnat sina tvillingdöttrar och sin man. Torsten som han hette hade sedan alltid bara levt för sina två döttrar och gjort allt för dem. Det var ofta som jag blev medbjuden till deras sommarställe men även på semesterresor som till fjällen på vintern. Jag var nog mer med dem än med min egen familj. Hemma var det alltid så många och mina föräldrar hade inte riktigt den tiden för oss alla.

Det var i början på hösten och Anna och Sara skulle åka till Skottland ett år. Torsten hade fått chansen att starta upp ett projekt i Kina och skulle arbeta där i ett halvår. Deras hus var sålt och allt kändes bara förjäkligt. Visst skulle de komma tillbaka och Torsten hade hyrt en liten lägenhet för att de skulle ha någonstans att komma hem till. Självklar var jag med vid flyget för att vinka av dem. Det blev många kramar och tårar och tillslut så var systrarna tvungna att gå.

Torsten föreslog att vi tog en fika innan vi åkte hem och det tyckte jag var ett bar förslag. Det var då, när vi satt där själva mitt emot varandra som jag såg honom. Såg honom som man, inte som pappa till min bästis. Denna omtänksamma, på hittiga och kärleksfulla man. Skrattrynkorna som var så hårt inristade att det knappt gick att ta honom på allvar alla gånger. Det grånade håret som hade behövt en stor dos med mjällschampo. Den slarvigt rakade hakan. Nä, han hade aldrig ägnat en tanke åt sig själv. Men ljuset i hans ögon och hans varma leende fick det att knyta sig någonstans nedanför naveln. Min kinder blossade och jag kunde inte få fram ett ord. Visst såg han även på mig med nya ögon, en glans av åtrå fanns i hans blick. Han sträckte sin hand mot mig över bordet och jag lade min i hans. Så satt vi tysta och bara tittade på varandra. Jag var förstelnad men han smekte sakta min handrygg med sin sträva tumme.

Vi hade sedan gått tillbaka till bilen och kört hem under tystnad. Jag tror ingen av oss visste vad som hänt eller kunde förstå vad det var. Vi hade blivit överrumplade av alla känslor. När han sedan släppte av mig så sa han att han ville kyssa mig men att han trodde att vi borde låta bli och inte bara låta känslorna ta överhand. Jag tyckte att han var äckligt förnuftig men lät det bli som han ville. Även jag förstod vad en enda liten kyss skulle leda till. Torsten skulle resa tio dagar senare så det var väl det bästa.

Dagen innan han reste åkte jag hem till honom. Han drog sin hand genom sitt fortfarande mjälliga hår upprepade gånger att jag förstod att det var något. Hans blick var lika inbjudande som förra gången men nu hade jag tänkt en del på detta och visste vad som var rätt. Så sa han det som han inte borde ha sagt. Han älskade mig. Det hade sakta smugit sig över honom och han visste inte riktigt när han hade förstått att han förälskat sig i sin dotters kompis. Det var först när han sett att jag såg på honom med samma ögon som han vågade släppa fram sina känslor. Inte hade han kunnat drömma om att jag som var så gott som hälften så gammal som han skulle kunna känna så för honom. Det var annars något han hade bestämt att hålla för sig själv alldrig att han ens tänkt tanken att avslöja sig. Han ville nu att jag skulle komma efter till Kina med honom för att vi skulle kunna lära känna varandra som man och kvinna.

Den besvikels som sedan hela hans kropp visade när jag försökte förklara att jag kommit fram till andra slutsattser var något jag inte stod ut med att se. Jag vände bara och gick.

Jag har i alla år efter detta haft svårt för att hålla kontakten med Anna. Vi har träffats några gånger men jag har inte kunnat dela allt med henne som förr, så vi har tappat kontakten. Julkort skickar vi alltid till varandra fortfarande, men inget mer. Några extra rader om hur vi har det har alltid fått plats.

Idag damp årets julkort från Anna ner. Hon hade fått ett barn till. Sara bodde fortfarande kvar i Skottland men skulle nu få sitt första barn så de skulle bosätta sig i Sverige i vår. Detta beslut hade även gjort att Torsten nu hade flytta hem från Kina förgott där han bott till och från de sista 10 åren.

Det jag inte visste för tio år sedan var vad kärlek var. Att jag sen den dagen för drygt 10 årsedan aldrig har kunnat ha ett förhållande längre än ett par månader. Jag har alltid jämfört alla med Torsten och ingen har kunnat mäta sig med honom. Utseende mässigt, så klart. Torsten se ganska alldaglig ut så visst har det funnit snyggare karlar i mitt liv men jag har förstått att det hjälper inte hur snygga de än är. Jag trodde att mina känslor för honom bara var en reaktion på den separation som jag utsattes för. Min andra familj lämnade mig. Men sen dess har jag längtat efter att få känna hans sträva händer vandra över min hud. Få smaka på kyssen jag aldrig fick och ...

Jag tar telefonen och ringer nummerupplysningen. Tackar ja när de frågar om de ska koppla mig direkt Torsten Klasson. Hjärtat slår allt smabbare, lite yr och febrig känner jag mig med och mobilen nästan glider ut handen Tre signaler går fram och så svarar han.
.