Utmaning 334 - 30 november
Skriv en hyllning till november.
Naturen visars sin sårbarhet. All kraft som den visat upp med sin grönska är nu borta. Löven har fallit. Många växter vissnar ner helt. Tillsynes döda men livet kämpar sig kvar under markens skorpa. I naturen finns styrkan att ta vara på varandra. Trädens löv lägger sig som ett täcke inför vintern. De stora tar hand om de små. Frön och nya små skott får skydd mot kylan och snön som väntas.
Solen har dragit sig tillbaka. Mer natt än dag når jorden. Träden har kastat av sig sin stolthet och visar nu sin nakenhet. Det tackar den låga växtligheten för. Då de får mer ljus än de fått om träden behållit sina kläder på.
Torra, knotiga och sköra står stammarna. Följer med vinden. Lutar sig mot varandra. Kronorna flätar sig samman. Stöttande, kramande för att tillsammans bli starka och kunna ta stormar.
November förknippas lätt med grå, trist, mörker och död. Men denna näst sista månad visar mer på styrka och gemenskap. En doldis som inte skryter utan strävar på. Medveten om att många bara väntar på nästa månad.
Det är värt en hyllning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
En doldis som inte skryter utan strävar på. En härlig mening som egentligen säger allt om denna ruggiga månad.
Ja otacksamt att vara förband åt december!
Härliga ord i en fin text
Så sant november är speciell!
Vackert! Nu tycker jag mycket mer om november, tack!
Tänker på det du skriver: "de stora tar hand om de små". Jag önskar att det var det naturliga att göra även bland oss människor, iaf oftare än vi gör.
Skicka en kommentar