Badrumsbygget

Utmaning 362 - 28 december
Skriv om att behöva.

Vi är fem i vår familj + hunden Plex. Sen vi flyttade in i vår gård för 5½ år sedan har vi bara haft ett badrum. Det kan inte ens kallas för badrum då det bara är en toalett, handfat och dusch. Nu har barnen blivit så stora att de inte går med på att dörren är olåst och att flera kan utnyttja badrummet samtidigt, kanske ganska förståligt. Enligt tonårskillen i familjen är både jag och hans syster rysligt äckliga att se halvnakna, för att inte tala om helnakna. Något som varit helt naturligt i en opryd familj har nu bytts till det motsatta.

Det sista året har varit ganska så jobbigt så ett badrum till är nu akut att få i ordning. Innan jul hade vi äntligen kommit så långt att vi kunde få hit mattläggaren. Det första var att flytspackla golvet. Hela tre cm var de tvungna att höja golvet på vissa ställen då det var ett mycket gamalt ojämt trägolv.

Jag hade helt glömt att jag var tvungen att åka på ett möte. Barnen visste inte att när de kom hem skulle det nu bli så att det fanns hantverkare hemma. Men jag löste det med att skicka ett sms till dem för att förbereda dem på att jag antagligen inte var hemma. De skulle också ta ut Plex på kissning det första de gjorde när de kom hem för det kunde jag inte be hantverkarna.

Mötet hade inte blivit så långt som jag trott och jag var glad åt att jag skulle komma hem strax innan skolbussen kom. Hemma möttes jag av ett olåst hus och hantverkarna var inte kvar. De hade sagt att det skulle ta hela dagen men de hade visst blivit klara tidigt.

Plex var otroligt glad när jag kom hem. Han har väldigt svårt för att bli lämnad ensam så nu viftade hela han på kroppen och skuttade runt som om jag varit borta en vecka. Ett spacklat golv är väl inget att se på men så klart jag genast gick upp och för att se hur långt de kommit. Plex stod och gnydde nedanför trappan. Han går aldrig upp på övervåningen mer än när han ska sova nedanför min säng. Han var inte helt nöjd med att jag inte kelade mer med honom.

Jag trodde knappt på vad jag såg. Hela det planspacklade golvet hade tassavtryck. Det var snabbtorkande spackel så det hade redan torkat och vart avtryck hade en förhöjning runt om. De var visserligen väldigt fina avtryck men inte just där. Omedelbart ringde jag och fick mattläggarna att komma igen. Deras miner när de såg golvet är inget jag kommer glömma. En hel förmiddags jobb var ogjort och innan de kunde spackla igen var de tvungna att slipa golvet.

Jag förstod att detta inte ingick i den kalkyl vi tidigare kommit överens om. Ännu en gång hade den hunden spräckt vår ekonomi. Behöver jag säga att han inte stod i så hög kurs de närmsta dagarna.
.
Plex har inte alltid haft det så bra och inte vi heller när vi fick ta hand om denna omplacerings hund. Här kan du läsa om vår första tid tillsammans: http://skrivklotter.blogspot.com/2009/05/plex-var-hund-och-van.html

.