Utmaning 236 - 24 augusti
Skriv om en smekning.
En tyst bön
snälla, snälla
Jag har behov
syre för lungor
mat för mage
omvårdnad
snälla, snälla
Levande död
kan inte bidra
räknas alla år
har gett allt
snälla, snälla
Osynlig
sliten kropp
hjärtat pulserar
mänsklig närhet
snälla, snällaUng i själen
lite bekräftelse
för mycket begärt
längtan svider
snälla, snälla
En tyst bön
smek min kind
.
8 kommentarer:
Jag tänker på hur svårt det kan vara att be om något litet som man verkligen behöver.
Tack för din invändning! Eftersom jag inte vet vad det är du inte fattar, återberättar jag historien: huvudpersonen ska köpa fina A4-papper i en pappersbutik. Hon käbblar litet om måtten med butiksinnehavaren,som tar in henne till en pappsax (ser ut ungefär som en plåtsax, ett bord med en gigantisk sax i ena änden)innanför butiken. Där förför hon honom, på pappsaxens bord (det står inte i texten). Sen klipper hon själv sina papper och han smeker hennes kind med sin proteshand. SLUT. Det är inte mycket till action. Inte mycket till historia. Inte mycket att förstå. Tack för att du frågade!
Fint om hur viktigt det är att bli rörd vid!
Fin dikt om hur det ibland kan kännas som åldring.
Den skulle sättas upp på deras anslagstavla för att ses av alla
Tog inte alls illa vid mig. Och du ska inte va' generad! Du är rak och bra. Fin dag till dig!
Jättebra helt enkelt!
Kram
Att det ska vara så svårt med närhet. Risken att misstolkas är alldeles för stor. Behovet är nog tyvärr större än tillgången.
Det var en känslosam dikt, bra skrivet.
Skicka en kommentar