Besöket

Utmaning 140 - 20 maj
Skriv om ett brott.

Natten hade varit lugn, så jag hade fått sluta tidigare. En snabb dusch och så kröp jag ner mellan lakanen så som Gud hade skapat mig. Jag var ensam hemma för mina föräldrar hade flyttat ut till sommarstugan. Men nu var jag ledig från sommarjobbet några dagar. Jag skulle bara sova några timmar, sedan åka till sommarstugan och äta frukost med dem.

Något störde min sömn. Sömndrucken som jag var så hörde jag min pappa tala med någon i telefonen. Vad gjorde dom hemma nu? Jag hade inte sovit så länge för klockan var bara kvart över fem på morgonen. Handduken som låg slängd på golvet nedanför sängen svepte jag om mig och så tassade jag ut i hallen. Där stod en man och talade i vår telefon, någon jag aldrig sett förut. Han hade hört mig och släppte bara luren, munnen öppnades men han sa inget, visade bara sina få gulfärgade tänder. Jag vet inte var ifrån modet kom men med stark och tydlig röst frågade jag:
– Vad gör du här?
– Jag var bara hungrig och lite frusen, fick jag till svar.
Först då upptäckte jag blodet som rann ner från hans huvud, skärsåren i ansiktet och på händerna. Den allt förstora tröjan var inte bara blodig utan ner geggad med annat än blod. Försiktigt tog jag mig förbi honom och backade in i köket. På bänken låg en kladdig kniv.
- Hur kom du in, frågade jag med blicken hårt fast i hans flackande blick och händerna trevande efter kniven.
- Ytter dörren stod öppen, svarade han.
– Då vill jag att du går ut den vägen du kom.
Kniven hade jag nu i ett stadigt tag bakom ryggen. Sakta vågade jag närma mig honom. Han backade. Jag styrde honom genom att gå mot honom. Det gick inte fort men vi kom båda ner för trappan och ut i hallen. Inga förhastade rörelser, riskerna att göra honom rädd kunde vara förödande. Hans nuvarande förvirrande tillstånd kändes mer hanterbart. Ytter dörren var låst. Som i ultrarapid låste jag upp dörren.
- Nu är det nog bäst att du går, sa jag.
Mannen öppnade och stapplade ut.

Nu rusade hjärtat på. Jag låste snabbt. Var hade han kommit in? Jag rusade runt över allt i huset. Alla dörrhandtag var blodiga, blodiga fotspår i alla rum utom mitt, varför? Ett fönster stod öppet, men det var på övervåningen. Där kunde han inte ha kommit in. I köket var frysdörren på vid gavel, nästan allt var utrivet, lika så med skafferiet och kylen. Mat och blod över allt. Jag hade inte sett detta innan, jag var så koncentrerad på mannen.

Han måste ha kommit in någonstans, men var? Ljud hördes från grovingången i snickarverkstaden. Fönstret där var krossat och nu var han på andra sidan. Snabbt hämtade jag dörrnyckeln till innedörren mellan verkstaden och övriga huset. Vred om och lät nyckeln sitta i lite på tvären. Jag fick tag på den trådlösa telefonen och tog den och sprang in på toaletten och låste. Först ringde jag polisen, sedan till mamma och pappa. Först då kom chocken. Efter det minns jag inget förrän en polis höll mig i sina armar och talade lugnande med mig.

"Polisen fick tag på den skyldige. Det var en narkoman som dom kände väl till. Då han hade Hepatit B så var vårt hus tvunget att total saneras. Jag har skrivit berättelsen i Jag form men det är inte jag som upplevt detta utan min lillasyster."
-