Underbara grannar.

Utmaning 139 - 19 maj
Skriv om att låna något.

Vilka underbara grannar och vänner vi har. Jag vet visserligen inte om vi är lika underbara grannar tillbaka.

För sex årsedan bosatte vi oss på Skånska vischan. Utan jobb och utan någon anknytning till platsen överhuvud taget. Dessutom köpte vi en avstyckad gård, boningshus + lada, stall, uthus m.m. på minst 500 km2 i enbart bottenplanet. Detta utan några kunskaper om ..., ja det mesta praktiska som man bör veta för att bo så här har vi kommit underfund med nu i efterhand.

Till saken. Våra underbara grannar har lantbruk och hon jobbar inom sjukvården. De har alltså alla de kunskaper man behöver ha för att bo så här ensligt med alla gamla slitna och konstiga saker som finns på en gård. Pumphus, diseltankar, rostiga vattenledningar, starkströmsledningar som är lite utöver det vanliga och många andra saker som jag inte ens vet vad det heter eller vad de ska användas till finns, rena museet.

Första åren så bodde jag mycket själv här med barnen då min man veckopendlade. Då lånade jag ofta grannfruns man. Inte sällan var det saker som slutade fungera eller som tydligen aldrig hade fungerat. Då ringde jag i panik till grannen och han kom hit och reddeupp mina problem mot lite kaffe och någon gott att stoppa i sig. Missförstå nu inte mig för betalning i natura har det aldrig varit tal om.

Vi har nog lånat det mesta de har och många saker har vi kvar här. Så nu efter alla år låter det ungefär så här när grannarna saknar något, för nu är det de som saknar saker. Hon ringer och säger:
- Vi hittar inte vår slägga, så den finns hos er.
- Har vi den?
- Ja, jag kommer och hämtar den nu.
- Visst, men jag har inte en aning om var den är?
- Det gör inget, jag hittar den.

Så behöver jag säga en gång till att vi har de bästa grannar. Men hur gärna ni än vill så kommer vi aldrig låna ut dem, risken är att vi inte får tillbaka våra grannar.
.