fredag 6 februari 2009

Dagens utmaning från SkrivPuff

.

Skriv om någon som känner sig efterlängtad.

.

Äntligen fredag, äntligen i bilen på väg hem och äntligen hade jag kommit genom rusningstrafiken. Veckan hade varit ovanligt tung. Inte för att det hade varit mer ordrar och många frånvande pga. influensan. Det hade istället varit något rent mentalt. Kanske för att denna mörka årstid gjorde mig tankfull. Meningen med livet och så där... På radion var det någon som önskat höra Titanic. Den personen borde ha stoppats i censuren på vad som fick sändas i radio. Inget upplyftande precis "...råttorna lämnade skeppet för att söka sig mot land..." Vinten, jobbet allt var som ett stort skepp som sprungit läck. Skulle jag drunkna eller söka mig till land. Det hade varit rätt lätt att bara svänga av vägen och rakt in i bergväggen. Jag började i alla fall med att stänga av radion och satte in en CD med lite uppiggande Sting. Det var bättre. Sista svängen, och in på garage uppfarten. Motorn tystnade. Äntligen hemma. Ett varmt sken spreds mot mig från vart fönster. Hjärtat började sakta tina. Ett djupt andetag och så lämnade jag bilen. Jag han inte själv öppna dörren förren den slogs upp av mina tre älskade "björnbusar".

- Pappa har kommit!

-Vet du vad jag gjorde i dag pappa?

-Mamma har gjort kallops som du älskar.

-Välkommen hem älskling sa Lina och kysste mig.

Jag hade kommit i land, till min egen paradis ö.

.

1 kommentar:

Cecilia Sahlström sa...

En sådan lättnad. Det tunga och sen hemma, paradisön. Med barn som blir glada. Med hustru som är en del av paradiset. Och kalopsen! Kändes som en lättnad. Mitt i det dämpade. Cissi