.
Skriv som om du vore ett husdjur i ditt hushåll
.
I denna familjen som jag bor hos är dom mycket fästa vid sina husdjur. Det är visserligen inte alla som är privelegade till att bo inomhus Dom säger att dom är allergiska så det är bara jag och hunden som bor inne. Men här är alltid liv och rörelse på dagarna ändå. Lite lugnare tempo är min stil så jag brukar dra mig tillbaka och sova på dagarna.
När kvällen kommer och familjen och hunden går in i storarummet för att se på tv som dom kallar det, så är det min morgon.
Försiktigt smyger jag mig ut från mitt hem bakom diskmaskinen. Inga vibrationer i golvet och inget snarkande från hunden, då är det fritt fram för frukost i lugn och ro. Frukosten är alltid serverad under diskhon. Familjen är mycket noga med att stänga in godsakerna här i stora blå spannar med lock som inte går att ta sig in i. Men barnen brukar var lite slarviga så en ordentlig frukost finns alltid på golvet nedanför.
Där inne i hörnan till höger finns en gammal ostbit som luktar väldigt gott, men jag har lärt mig att den ska jag inte frestas till att ta. Mormors mor berättade en gång en sägen om att den store skaparen hade lade en bit av kunskapens prästost på väl valda ställen på jorden. Om man åt av den så skulle man få all kunskap om livet. Enligt sägnen skulle man då inte längre kunna vara mus så istället skulle man få vingar och flytta någon annan stans högre upp. Men efter att sett hur brorsan Tor såg ut utan mussjäl då han inte kunde motstå frestelsen så har jag aldrig frestats till att ta osten. Och om den store skaparen gjort mig till mus så varför sträva efter att bli fågel, eller vad det nu var.
Nä ,nu var det dags för jobb. En vecka till räknar jag med att det tar att komma in i skafferiet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
mycket intressant sagolik vinkel på denna utmaning. bra skrivet.
man undrarsjälv hur musen har det.
Hur mår du då? hoppas det är lite bättre.
En sån söt lite historia om en mus. Och fantasifullt! Hur mår du, ja? Förstår att det är något som tynger! Du kanske ska skriva något om det här, utan att det lämnar ut dig själv fullständigt. Men det brukar vara bra att skriva av sig! Sänder en värmande tanke till dig! Cissi
Kära Tjotten!
Tack själv för din härliga kommentar till min text 71. Ibland händer saker som man inte kan värja sig mot. Ibland händer sådant som slår omkull en. Det tar ett tag, men sen kommer man upp igen. Som en sån där leksaksgubbe på rund botten. Särskilt svårt är det för positiva och glada människor att få en knuff in i den bistra verkligheten, men det är också särskilt lätt att åka upp igen också. Det kanske är det som är det härliga också. Att utan det svåra kan man inte uppleva det underbara och den fantastiska känslan av lycka! Jag vet att det är en klen tröst nu, och det var ju också otroligt okänsligt när du är sjuk att kalla in dig för att säga upp dig! Jag hoppas innerligt att du snart blir frisk och att du ska hitta ett nytt trivsamt jobb inom kort! Stor kram Cissi
Skicka en kommentar