söndag 9 augusti 2009

Skriv Puff Utmaning 221

Utmaning 221 - 9 augusti
Skriv om en smak.





Blicken är långt borta, avstängd för att inte förvilla. Ljuden rår jag inte över. Känseln, doften och smaken är de verktyg jag behöver. Redan när jag vispade var handens rörelser om sleven varken för kraftiga eller för lätta. Så tog jag upp en sked och förde in mellan läpparna. Såsen rann inte iväg och blandade sig med saliven så smaken bara blev flyktig. Ej heller grynig och klibbande mot gommen. Men något fattades. Styrkan och konsistensen var de rätta, inget i smaken som tog överhand och dränkte det andra. Jag slöt ögonen, tillförde lite mer saliv och med tungan i lätta rundade, tryckande rörelser smakade jag även med gommen. Som så ofta då bara känslan av att något saknas för att få den perfekta balansen så var det något i vågskålen sött, salt och surt som inte kom helt harmoni i treenigheten.
Denna gång var det syran. Vad som får mig att veta vilken det är, är något i ryggraden. Lättaste sättet att snabbt råda bot på det är att tillföra lite vinäger eller ätika. Men finns det redan någon annan syrlig ingrediens som går att förstärka utan att ta över på bekostnad av andra smaker eller konsistens så är det att föredra.
Alla har vi sinnen som är mer dominanta än andra. Mitt dominantaste sinne är känseln Inte bara den fysiska utan även den psykiska. Många har också sinnen som inte är lika välutvecklade som de andra men då kompensera de övriga upp det som brister.
Hur det än är så lär man sig alltid något nytt. Jag såg ett program där det var en sommellier som just visade på vad man kan göra med smakupplevelsen. Han lät en person först smaka på ett rött vin och beskriva det. Surt och strävt så det drog i käkmusklerna blev svaret. Så fick han bita i en citron och sedan smaka igen. Nu var hans reaktion en helt annan. Vinet var sött och runt i smaken och hårstråna på armarna hade inte rest på sig. Nyfiken som jag är så testade jag själv och det stämde.
Min slutsats var lite av det jag redan visste men inte kunnat sätta ord på. Balansen. Men i detta fallet just med att dricka vin till maten så behövs syran. Men så är det också skillnad på vilken sötma man ska ha till olika rätter, kycklingsallad eller blodig biff. Det går alltså inte bara att hälla vinäger på allt, förmycket så blir vinet för sött och passar då sämre som matvin.
Min sista slutsats var att jag äntligen förstod varför många tar ett glas vin under matlagningen. Det än nu något jag också njuter av för att få del av treenigheten.
.

8 kommentarer:

malix sa...

vilken smakupplevelse och vinet till matlagning jo ibland så bra skrivet kunde nästan se dig stå där med sleven och vinet

Unknown sa...

Aha..nu har jag lärt mig något nytt. Fantastiskt beskrivande text.

Charlotta sa...

Det här var lärorikt!
Jag är inte förtjust i vin, ska nog bita i en citron ;)

Cattis sa...

Ja, jag lärde mig oxå något. hade gärna druckit ett gald vin till maten, men är ju nykter.... fint berättat

marmoria sa...

Lärorikt och känsligt!

Fröken Johansson sa...

Du får gärna laga mat åt mig när som helst. Min syster är sommelier och försöker få mig att vidga mina vyer när det gäller smakupplevelser med. Intressant och bra beskrivet i din text.

Drumalex sa...

Gillar när hon testar smaken i gommen, väldigt nära beskrivet. Det där med citronen hade jag inte hört förut.

Margareta sa...

Så talar en sann vinkännare!