Dagens utmaning från SkrivKlotter

.
Skriv om det första intrycket du fick av någon som du nu känner väl.
.
En liten lapp på ICA. "Djur passning sökes av djurintresserad ungdom". Vi var nyinflyttade, mitt ute på en enslig åker och inte någon kände vi på 20 mils avstånd. Utan att tänka hela banan ut hade jag utökat familjen med några katter och kaniner. Så kom helgen vi skulle åka bort. Vad hade jag nu ställt till med? Lapp på anslagstavlan i affären fick bli mitt första försök till räddning av situationen.
En mamma med son på 13 år hörde av sig som också bodde någonstans ute på åkrarna. Innan något bestämdes så var vi tvungna att träffas.
Den dagen dundrade hon för första gången in i mitt kök. Egentligen kommer jag inte ihåg så mycket mer än känslan Den damen visste vad hon ville, hon hade svar på allt, här fick man allt hoppa undan så man inte blev trampad på tårna. Ordning och reda, almanackan i högsta hugg och mobilen ständigt närvarande i vårt samtal. Jo då, hon visste allt om alla här, vem som var gift med vem och vem som man skulle ta det lite varligt med. Jag var nog rädd för vad alla skulle veta om oss efter detta.
Nu fem år senare, dundrar fortfarande denna kvinna in i mitt kök. Nu sätter hon på teet själv, kan mitt kylskåp och skafferi bättre än jag själv. Har allt jag själv inte kan komma ihåg i sin almanacka och hon är alltid nåbar på telefonen.
Hon betyder allt för mig, hur hade jag och min familj kunnat klara oss här på åkern utan henne. Hennes hjärta och generositet är lika stor som hennes järnvilja. Jag vet att hade jag behövt någon mitt i natten så hade hon kommit.
Så fortsätt klampa in i mitt kök och liv min kära granne och väninna.
.